Tillbaks i belgien, och matförgiftning

I förrgår var det då dags, någon gång var jag ju tvungen att åka hem igen och eftersom maken skulle hem slapp jag ju åka själv. Det var inte lätt att hoppa på ett flygplan när allting är som det är, men jag har insett att det nog var en bra idé i alla fall, att ta en liten paus och ordna med saker här hemma. Och en viss liten
kise(s)katt blev väldigt, väldigt glad när vi kom hem, inga sura miner alls bara en massa gos. :)

I går kväll fick vi dock lite skrämselhicka. Jag blev jätteillamående och kräktes och hade frossa, superont och kramper i magen under lite mer än en timme. Maken letade upp adressen till akuten och sprang runt som ett yrt höns medans min mage tömde sig fullkomligt. Var lite velig över om vi skulle åka in till sjukhuset, men när magkramperna började släppa och den lille fotbollsspelaren där inne började sparka loss så kändes det som att det inte var så farligt. Att man kan bli så glad för en liten spark!!! :)
Lyckades somna efter en stund, med kisekatt ihoprullad till värmedyna bredvid magen, och har sedan sovit oförskämt gott hela natten. Kom underfund med att det måste ha varit den halvtaskiga hamburgaren jag åt på tåget från Bryssel i går som ställde till det...den var lite mysko.

Idag mår vi i alla fall bra allihop här hemma. Och nu har vi adressen till akuten och förlossningen nerskrivna och klara (haha, han är för go den där mannen) för framtida behov. Idag har maken fått lite halvledigt så vi ska passa på att åka och storhandla mat och sätta upp hyllor i lägenheten.