Lite om den där ett och ett halvtåringen som springer runt här hemma...

Han har ju hunnit bli just det - ett och ett halvt år gammal - min lille pojk. Det är en glad och framåt unge vi har, som älskar både människor och djur. Särskilt djur! Envis är han också, och fullkomligt galen, precis som hans far tydligen också var som liten. Det är tvära kast mellan total lycka och förödande svanhopp från soffan med efterföljande gallskrik och bula. Ibland kommer det där gallskriket även utan svanhopp, till exempel när hans mor sjunger fel sång, han inte får leka med osthyveln eller det helt enkelt bara känns som ett "gallskrik moment". Som tur är går det över snabbt och alla i hans närhet överöses med pussar.

Det pratas mycket här hemma! Djurnamn (t ex vovve, katt, pippi och favoriten krokodil), namn på alla dagiskompisar, ost, macka, dricka, kaka, yoghurt m.m regnar ur munnen på honom. Nya sen i helgen är omma ( ormar) och öllo ( ödlor). Han verkade gilla terrariet! Några franska ord har också börjat dyka upp (t ex encore, praktiskt när man vill att mamma ska sjunga samma sång för femtioelvte gången).

Det utforskas mycket. Lådor är särskilt spännande, för de kan man sitta i.

Ny mat utforskas också. Nu i vårtider har en ny favorit upptäckts: korv! Extra gott i parken tillsammans med pappa.

Trädgårdsarbete på landet är också roligt. Förra helgen grävde vi i landet och hittade en massa krälande maskar.

En glad skit är han ja! Särskilt när han får sitta på sin stol vid bordet och kladda med mat eller måla med kritor.

Envis som en liten gris! Om gammelmoster inte är hemma när man tittar förbi så blir det lätt kris... Det tog oss tio minuter att få loss arg unge från dörrhandtaget.

Katten är en favorit, även om Luka inte alltid är hennes favorit. Ibland gosar vi dock tillsammans allihop.

Gudfar från Belgien kom på besök för några veckor sen, vilken lycka! Bus och lek för hela slanten.

De där dagisepidemierna man hört om slog till med råge mot oss under vintern. Vilket resulterade i hinkavis (skånska för "mycket") med snor och en massa vab-dagar.

Även sjuka små pojkar behöver ju leka av sig så en hel del utelek har det blivit. Om än lugn sådan.

Mycket sömn har det blivit också. Söt sömn. Mycket söt sömn....

Och såklart en massa bus. Antingen som DJ med morsans hörlurar...

...eller i det älskade kvällsbadet!

Och så har vi ju hunnit vara i Belgien en snabb sväng igen i mars. Då passade vi på att ta ett foto på fyra generationer herrar Dallemagne.

Just nu sover det lilla underverket gott i sin säng och det ska även den här morsan göra aldeles strax. Godnatt allihop. Hoppas ni får en trevlig fredag i morgon!