1.9.11

Förändring

Jag är ingen vän av nymodigheter och förändring! Trots, eller kanske tack vare, allt mitt flängande hit och dit så trivs jag som allra bäst när jag vet att det finns en konstant i livet; något fast som inte förändras och som alltid är som det alltid har varit. Tyvärr så finns det ju inget som fortsätter som det alltid har gjort... Saker och ting förändras så är det bara: ta en bit av det sura äpplet och suck it up liksom.  Jag har, precis som alla andra, fått vänja mig vid att delar av livet kommer och går och att inget varar för evigt...men just nu kan jag tycka att det väl ändå är lite väl mycket overload på förändringsfronten! Inte kul alls.

En av mina favoritmänniskor som inte längre finns kvar, gamla saker som ska rensas ut, hem som ska tömmas, och säljas osv osv...nej, det är INTE en bra sommar (höst?) för bakåtsträvande vanemänniskor.

Idag ska det fixas grejer! Skapas liiiite ordning i kaoset. Handlas nyllonhossor (nylonstrumpor för er som inte bemästrar det skånska språket) till mig och modern, besöka skatteverket och polisen (registrering av äktenskap samt ansökan om nytt pass), hämta fiolspelande vän i lund och börja röja i "mitt" rum inför eventuell uthyrning till studentskor. Det är tur att min käre gyn skrev ut lugnande (förmodligen typ placcebo efterom jag ju inte får ta något starkt nu iom bebis, men de funkar iaf haha) innan vi åkte: Tack tack snälla doktorn.

Ha en bra dag hörrni, och passa på att krama om allt och alla ni tycker om idag!! Det är värt det!

4 comments:

tolken said...

Men du, tänk på att du står inför den bästa förändringen av alla i ditt liv. När man har en så stor förändring på gång är det inte konstigt om man får lite "blues" ibland speciellt när kära vänner lämnar en. Ser fram emot att ses den tionde. Var rädd om både dig och magen till dess.

Stef said...

Kjaaam på de! :) Ring mig sen när du har tid! puss och kram

Petchie75 said...

Tänker på er idag!!! Det går inte att föreställa sig vad du har gått och går igenom men tänk på de goda minnen, att din pappa fick vara med på ert fina, fina bröllop, och att han fick vara med i början av din graviditet. Inte för att det antagligen tröstar, tvärtom, men du vet att han visste när han gick bort att du är LYCKLIG i ditt liv och det måste vara det viktigaste för en förälder.
Stora, stora kramar

The Hanssons said...

Puss och kram mysan