Verb till förbannelse!

Efter en lång dag på jobb (gick dock jättebra att öppna i morse!!!) så var inte fyra timmars franska precis vad jag längtade efter. Men det var bara att lägga i en ny växel och ställa in sig på grammatik och stavning. I dag pluggade jag verb tillsammans med min privatlärare i en timme och sen blev det ytterligare tre timmars verb med klassen. GAAAAH! Franska verb är minsann ingen lekstuga... I slutet var jag helt snurrig i huvudet, haha. MEN det går frammåt. Jag börjar tänka mer och mer på grammatiken när jag pratar med kunder osv och det känns för var dag som går att det går lättare att föra en vanlig konversation. Jag är inte längre på barn-nivå, utan lyckas till och med klämma fram ett skämt då och då. :) JEJ!

Däremot så blir svenskan och engelskan lidande. Det är en himla tur att jag har bloggen, var annars kan jag hålla igång svenskan?!

Och förresten, insåg en snurrig sak idag på franskan - ännu en grej som garanterat kommer att virra till det för mig. Efter två och ett halvt år i engelskspråkig skola när jag var yngre så har jag en tendens till att börja månader och alla nationalitetsord med stor bokstav. Det är ju dock fyfy i svenskan. Jag kämpar med detta rätt rejält faktiskt. Och nu blir det ännu värre... I franskan använder man liten bokstav till nationalitetsord, utom länders namn (England, Sverige etc), precis som vi i svenskan. MEN man använder stor bokstav om nationalitetsordet används som ett substantiv i en mening.
T.ex: En Svenska kom precis in i klassrummet. Däremot i följande mening (där nationaliteten i stället är ett adjektiv) börjar man med liten bokstav: En tjej som är svensk kom precis in i klassrummet.

Vet inte om ni hängde med där men...jag kommer att bli galen innan jag har fått full koll på det här språket.

Jag överlevde i alla fall kvällen och kom sen hem till en konfunderad, men smickrad, fästman som fått blommor med posten idag. Han undrade lite försynt om det kanske var jag som skickat en bukett, men fick rätt snabbt klart för sig att "this was not the case". Efter en stunds funderande över hans "hemliga beundrare" så insåg jag att det ju bara egentligen kunde vara en, eller två egentligen, avsändare bakom detta påhitt: mina kära föräldrar! Blomsterbudet tyckte förmodligen att mitt namn var lite för jobbigt att uttala så han levererade buketten i endast fästmannens namn. :) Hihi. Nu står det i alla fall en fantastiskt vacker alla hjärtans dag-bukett i en av våra nyinköpta blåa (!) vaser. Den får dock stå uppe på högsta bokhyllan när vi inte är i närheten eftersom vår kära katta tycker att vaser är världens roligaste leksaker (näst efter julgranar såklart).
Tänk vilken fin mamma och pappa jag har som skickar blommor! Tack hörrni!

I morgon öppnar jag butiken igen och jobbar till tre. Efter det ska vi till IKEA - igen. Fästmannen måste åka dit för att handla lite saker till uthyrningsdelen, han är ditkommenderad (!) av sin mor. Jag är givetvis överlycklig över att han måste dit och har paxat passagerarsätet. Wihooo!

Godnatt!

ps. ber om ursäkt för eventuella felaktiga grammatiska förklaringar (såsom användande av fel ordklasser i vissa sammanhang m.m). Rättande undanbedes vänligt men bestämt! :P