Är ensam hemma idag. Fästmannen är i Bryssel och jobbar över dagen och egentligen skulle jag följt med och ätit lunch med hans morföräldrar. Men i och med att vi ska vara borta i natt igen (scouterna en vända till) så stannade jag hemma för att umgås med katt och hund under dagen så att de slipper vara ensamma så länge...
Måste erkänna att hemlängtan börjar krypa fram lite smått nu. Inte så det är farligt, men ändå... Älvdalen och Trelleborg är små oaser i mitt huvud just idag.
Trots det så skiner solen ute och jag och djuren har spenderat en härlig morgon ute i trädgården. Jag ska passa på att dra lite ogräs senare idag och så ska jag städa i uthyrningsdelen eftersom svärisarna kommer och ska bo här över helgen.
Nu ska jag nog ta mig en kopp thé...
1 comment:
Åååh, jag vet hur det är! Första veckan är man i ett slags rus och allt är underbart. Sen kryper hemlängtan in i hjärtat och det gör ont ett tag...man vänjer sig ganska snabbt :) Men det får ta den tid det tar, innan allt känns som hemma. Kram på dig så länge!
Post a Comment